Litteratur7 april 2005
OndskansAxel
Av Slynglararkivet
Återpublicerad från Slynglars historiska arkiv.
ONDSKANS AXEL
SCEN TEATER TRIBUNALEN, Hornsg. 92
AV RICHARD TURPIN
REGI MELLIKA MELANI
För en tid sedan
efterlyste jag i Slynglars litteraturspalt, mer nyskriven litteratur med
tendens och samtidsengagemang. Att åtminstone den nya dramatiken
inte behöver vara världsfrånvänd visar till min glädje
Teater Tribunalens uppsättning Ondskans axel, som är skriven
av Richard Turpin.
Ondskans axel är
ett äventyr för publiken. Den utspelar sig på flera platser
och flera plan samtidigt. En stockholmsförort, Palestina, Treblinka.
Den är en skrämmande tänkvärd pjäs om vilken
världsordning som är på väg att formas. Den är
även en kärlekshistoria som utspelar sig mellan palestinska
Maha och svenske Axel. Den förra förvandlas från kysk
dotter i Palestina till sexig svensk invandrartjej, medan den senare konverterar
till islam och hamnar i onåd hos sina föräldrar.
Det är alltså
en stark och annorlunda pjäs, som har undertexter och anspelningar
som skär genom tiderna. Man asocierar både till Biblen och
nazistförhör under andra världskriget. Pjäsen är
knappast en enkel och slätstruken upplevelse. Tvärtom är
den experimentell både text och scenografi. På scenen står
ett stålskelett som liknar en byggnadsställning och som figurerna
klättar i och golvet är täckt av något mörkt
stoft som skall föreställa sand eller jord. Musiken går
från stillsamt klinkande till rent neubatuenska kakofonier.
Vad blir resultatet
av den många gånger rättsvidriga terroristlagstiftningen?
Varför blir människor självmordsbombare? Vilket blir resultatet
av USA:s roll som världspolis, eller snarare världsmilitär?
Frågorna som ställs i pjäsen är många och sällan
lätta att besvara. Programmet pryds av en handgranat och ett hjärta.
Det är två symboler som på ett bra sätt visar kontrasterna
i denna märkliga, engagerande pjäs.
Anders Hedman
Tidigare dramaspalter
SCEN TEATER TRIBUNALEN, Hornsg. 92
AV RICHARD TURPIN
REGI MELLIKA MELANI
För en tid sedan
efterlyste jag i Slynglars litteraturspalt, mer nyskriven litteratur med
tendens och samtidsengagemang. Att åtminstone den nya dramatiken
inte behöver vara världsfrånvänd visar till min glädje
Teater Tribunalens uppsättning Ondskans axel, som är skriven
av Richard Turpin.
Ondskans axel är
ett äventyr för publiken. Den utspelar sig på flera platser
och flera plan samtidigt. En stockholmsförort, Palestina, Treblinka.
Den är en skrämmande tänkvärd pjäs om vilken
världsordning som är på väg att formas. Den är
även en kärlekshistoria som utspelar sig mellan palestinska
Maha och svenske Axel. Den förra förvandlas från kysk
dotter i Palestina till sexig svensk invandrartjej, medan den senare konverterar
till islam och hamnar i onåd hos sina föräldrar.
Det är alltså
en stark och annorlunda pjäs, som har undertexter och anspelningar
som skär genom tiderna. Man asocierar både till Biblen och
nazistförhör under andra världskriget. Pjäsen är
knappast en enkel och slätstruken upplevelse. Tvärtom är
den experimentell både text och scenografi. På scenen står
ett stålskelett som liknar en byggnadsställning och som figurerna
klättar i och golvet är täckt av något mörkt
stoft som skall föreställa sand eller jord. Musiken går
från stillsamt klinkande till rent neubatuenska kakofonier.
Vad blir resultatet
av den många gånger rättsvidriga terroristlagstiftningen?
Varför blir människor självmordsbombare? Vilket blir resultatet
av USA:s roll som världspolis, eller snarare världsmilitär?
Frågorna som ställs i pjäsen är många och sällan
lätta att besvara. Programmet pryds av en handgranat och ett hjärta.
Det är två symboler som på ett bra sätt visar kontrasterna
i denna märkliga, engagerande pjäs.
Anders Hedman
Tidigare dramaspalter
Historiskt arkiv · Ursprungligen publicerad 2005-04-07. Visa sidan hos Internet Archive · Ursprunglig adress