Litteratur21 oktober 2004
Litteraturidag
Av Slynglararkivet
Återpublicerad från Slynglars historiska arkiv.
Litteraturen idag
Bokförsäljningen ökar och det är långt ifrån endast tack vare Guillou, Mankell och Marklund. Faktum är att både statistiken och undertecknads egen erfarenhet från bokbranschen visar att även kvalitetslitteratur säljer bra. Farhågorna om att datorn, TV:n eller något annat skulle slå ut boken visade sig - förstås - vara obefogade. Som bekant har ju boken överlevt varje hot den ställts inför tidigare och den kommer att göra det länge än.
Det ovan sagda innebär inte att det inte finns problem med bokläsandet idag. Det största problemet är att läsningen visserligen ökar, men detta beror på att de som redan läser mycket ökar sitt läsande. Ett sorgligt faktum är att det inom vissa grupper faktiskt minskar. Nyligen presenterades siffror som visade att antalet LO-medlemmar som aldrig läser en bok ökat alarmerande på tio år. Det är tråkigt att konstatera att inom vissa grupper är det nästan status att inte läsa böcker. När såg du exempelvis en sportstjärna svara annat än "Jag läser aldrig böcker" på frågan om senast lästa bok? Detta är till viss del förståeligt och kan ha sin förklaring i den elitism som är uppenbar hos många intellektuella. En elitism vars syfte är att öka avståndet till dem man anser sig stå över. Som bekant är det så att om man upplever ett alltför stort avstånd till en grupp så är det lättare att öka avståndet än att försöka närma sig. Detta kan vara en förklaring till varför speciellt män från arbetarklassen ofta vänder litteraturen ryggen. En annan orsak kan vara den att skönlitteratur int, som det heter numera, sätter agendan i samhällsdebatten. Mediemarknaden är fragmentarisk och ytlig och tvåloperor i TV diskuteras mer vid kaffebordet än nya författare.
Det är svårt att tro att skönlitteraturen någonsin på nytt kommer få samma betydelse i samhällsdebatten som den hade för 50 år sedan. För att så skulle ske är informationsfloden för ymnig och antalet konkurrerande media alldeles för många. Dock finns det inget som hindrar att litteraturen i alla fall finge en större betydelse än den har idag. För detta krävs det dock att författarna själva visar ett större samhälleligt engagemang. För att tala med Georg Brandes, så måste författarna sätta problem under debatt. Det krävs helt enkelt fler böcker som vill annat än att maximera sin försäljning alternativt tillfredsställa sin författares psykiska hälsa.
Anders Hedman
Bokförsäljningen ökar och det är långt ifrån endast tack vare Guillou, Mankell och Marklund. Faktum är att både statistiken och undertecknads egen erfarenhet från bokbranschen visar att även kvalitetslitteratur säljer bra. Farhågorna om att datorn, TV:n eller något annat skulle slå ut boken visade sig - förstås - vara obefogade. Som bekant har ju boken överlevt varje hot den ställts inför tidigare och den kommer att göra det länge än.
Det ovan sagda innebär inte att det inte finns problem med bokläsandet idag. Det största problemet är att läsningen visserligen ökar, men detta beror på att de som redan läser mycket ökar sitt läsande. Ett sorgligt faktum är att det inom vissa grupper faktiskt minskar. Nyligen presenterades siffror som visade att antalet LO-medlemmar som aldrig läser en bok ökat alarmerande på tio år. Det är tråkigt att konstatera att inom vissa grupper är det nästan status att inte läsa böcker. När såg du exempelvis en sportstjärna svara annat än "Jag läser aldrig böcker" på frågan om senast lästa bok? Detta är till viss del förståeligt och kan ha sin förklaring i den elitism som är uppenbar hos många intellektuella. En elitism vars syfte är att öka avståndet till dem man anser sig stå över. Som bekant är det så att om man upplever ett alltför stort avstånd till en grupp så är det lättare att öka avståndet än att försöka närma sig. Detta kan vara en förklaring till varför speciellt män från arbetarklassen ofta vänder litteraturen ryggen. En annan orsak kan vara den att skönlitteratur int, som det heter numera, sätter agendan i samhällsdebatten. Mediemarknaden är fragmentarisk och ytlig och tvåloperor i TV diskuteras mer vid kaffebordet än nya författare.
Det är svårt att tro att skönlitteraturen någonsin på nytt kommer få samma betydelse i samhällsdebatten som den hade för 50 år sedan. För att så skulle ske är informationsfloden för ymnig och antalet konkurrerande media alldeles för många. Dock finns det inget som hindrar att litteraturen i alla fall finge en större betydelse än den har idag. För detta krävs det dock att författarna själva visar ett större samhälleligt engagemang. För att tala med Georg Brandes, så måste författarna sätta problem under debatt. Det krävs helt enkelt fler böcker som vill annat än att maximera sin försäljning alternativt tillfredsställa sin författares psykiska hälsa.
Anders Hedman
Historiskt arkiv · Ursprungligen publicerad 2004-10-21. Visa sidan hos Internet Archive · Ursprunglig adress