Litteratur6 oktober 2008
Napoleon
Av Slynglararkivet

Återpublicerad från Slynglars historiska arkiv.
> # \# Napoleon, ett geni?
>
> Napoleon av Herman
> Lindquist är en hjältehyllning. Napoleon är ett romantiskt
> krigsgeni som räddade och förvaltade den franska revolutionen.
> Napoleon är även visionären som var långt före
> sin tid med idén om ett enat Europa, visserligen ett Europa med
> Paris som huvudstad och franska som huvudspråk, men ändå.
> Napoleon var den passionerade och förstående kvinnotjusaren
> som skrev långa heta kärleksbrev mitt i stridens hetta, dock
> skilde han sig från sin fru för att hon inte kunde föda
> honom en son, men ändå.
>
> Napoleons krig
> var inte så hemska trots allt, han riskerade ju själv livet
> vid fronten och han förbjöd strängeligen plundring av
> civila. Krigens mål var ju att skapa bättre samhällen,
> ta bort inavlad adelsmakt och kyrklig korruption för att ersätta
> detta med upplyst meritokrati, det vill säga makt baserad på
> kunnande och inte efternamn. Visserligen blev han en upplyst despot
> i form av enväldig kejsare efter ett tag men ändå.
>
>
Napoleon var inte
> bara krigsgeni han var även byggherre, skönlitterär författare,
> matematiskt och vetenskapligt driven samt flitig teaterbesökare.
> Han skapade folkliga rättvisa skolsystem, en ny juridisk författning
> som med vissa modifikationer används än idag i Frankrike,
> han lät skapa monument och akademier, arbetade varje dag från
> tidig morgon till sen kväll. Napoleon kunde klara sig under extremt
> spartanska förhållanden och ändå prestera nytänkande
> stordåd. Okej att han lät sina mer eller mindre inkompetenta
> syskon bli kungar och drottningar till höger och vänster vilket
> bland annat sabbade till det för Spanien, men ändå.
>
> Om Napoleon själv
> kunnat beställa en bok om sig själv skulle det kanske kunnat
> bli en bok i stil med denna. Men, varför inte? Varför skall
> inte en bok om en person som Napoleon få vara vinklad till huvudpersonens
> favör? Om bokens fakta stämmer var detta i alla fall en fascinerande
> person minst sagt. En person som uppfyllde kraven vad vissa skulle kalla
> definitionen av storhetsvansinne. Visserligen en streber utan like men
> en person som knappast kunnat förstå innebörden av orden
> "omöjligt" eller "farligt".
>
> Kortfattat kan
> bokens handling sammanfattas med att Napoleon föds i en anrik adelsfamilj
> på den fattiga lilla ön Korsika mellan Italien och Frankrike.
> Fadern var en jurist som vurmade för Frankrike. Napoleon Bonaparte
> som egentligen hette Nabullione(Italienskt namn) visade tidigt tecken
> på att han skulle bli en duktig general under de vilda snöbollskrigen
> på skolgården. Som nioåring sändes Napoleon till
> en fransk officersutbildning. Vid femton år sändes han och
> fyra andra pojkar till frankrikes finaste militärutbildning i Paris
> där Napoleon skulle bli artilleriofficer på grund av hans
> matematiska begåvning. Sedan passade Napoleon bra som hög
> militär ledare i ett omstrukturerat Frankrike där den gamla
> inhemska adeln avrättats eller landsförvisats. Napoleon förde
> med sig en okonventionell korsikansk krigslogik där han blandade
> revolutionär nyskaparanda med gammal hedersbaserad familjefejdstradition.
>
>
> Napoleon erövrar halva Europa, utnämner sig till Kejsare,
> förlorar allt och landsförvisas till en ö mellan Afrika
> och USA där han tynar bort i en liten trädgård.
>
>
>
> Boken skapar bilden
> av en tid där krigen var hederliga och heroiska möten mellan
> soldater i närkamp, ledda av orädda och bildade befäl
> som gärna red främst eller i alla fall stod på en kulle
> bredvid slagfältet med kulor vinande i luften. Innan drabbningarna
> firade alla befälen på något lämpligt eget eller
> nyligen erövrat slott. Som de gentlemen soldaterna var kunde de
> samtala med fienden innan eller efter ett slag. Boken undviker klädsamt
> alltför snaskiga detaljer om lemlästade kroppar, ruttnade
> lik eller panikångest. Eller så var det så under denna
> tid. Detta var innan "post traumatic war syndrome" existerade
> bland krigsveteraner. Detta var tiden då männen gladeligen
> drog på sig blodröda byxor, greppade ett bayonettförsett
> gevär och tågade ut mot en 40%-ig heroisk död för
> fosterlandet. Ja kanske är det en viss skillnad mot idag ändå.
> Det är svårt att tänka sig Bush eller Blair i fronten
> för sina soldater med kulor som swishar förbi öronen,
> hyllade av alla som de hjältar de nyss visat sig vara. Nej idag
> sitter de ytterst ansvariga för krigen tryggt hemma vid ett skrivbord
> och dirigerar sina trupper som kanske inte ens förstår varför
> de utför ett visst slag.
>
> Sammanfattningsvis
> kan jag säga att denna bok är mycket intressant och lättläst
> för en historiskt relativt okunnig person som jag, med många
> reproduktioner av konstverk som berör Napoleons värld. För
> den som redan är insatt i Napoleons liv och verk tror jag boken
> kan tillföra intressanta detaljer om kärleksbrev och liknande,
> men boken ger inga djupare analyser av människan Napoleon. Jag
> förstår själv ingenting av det förakt som verkar
> finnas i den akademiska världen för Herman Lindquist, nej
> låt dig inte luras av snobberi utan greppa denna spännande
> skildring av ett odödligt livsöde.
>
> Albin Axén
>
> Napoleon av Herman
> Lindquist är en hjältehyllning. Napoleon är ett romantiskt
> krigsgeni som räddade och förvaltade den franska revolutionen.
> Napoleon är även visionären som var långt före
> sin tid med idén om ett enat Europa, visserligen ett Europa med
> Paris som huvudstad och franska som huvudspråk, men ändå.
> Napoleon var den passionerade och förstående kvinnotjusaren
> som skrev långa heta kärleksbrev mitt i stridens hetta, dock
> skilde han sig från sin fru för att hon inte kunde föda
> honom en son, men ändå.
>
> Napoleons krig
> var inte så hemska trots allt, han riskerade ju själv livet
> vid fronten och han förbjöd strängeligen plundring av
> civila. Krigens mål var ju att skapa bättre samhällen,
> ta bort inavlad adelsmakt och kyrklig korruption för att ersätta
> detta med upplyst meritokrati, det vill säga makt baserad på
> kunnande och inte efternamn. Visserligen blev han en upplyst despot
> i form av enväldig kejsare efter ett tag men ändå.
>
>
Napoleon var inte > bara krigsgeni han var även byggherre, skönlitterär författare,
> matematiskt och vetenskapligt driven samt flitig teaterbesökare.
> Han skapade folkliga rättvisa skolsystem, en ny juridisk författning
> som med vissa modifikationer används än idag i Frankrike,
> han lät skapa monument och akademier, arbetade varje dag från
> tidig morgon till sen kväll. Napoleon kunde klara sig under extremt
> spartanska förhållanden och ändå prestera nytänkande
> stordåd. Okej att han lät sina mer eller mindre inkompetenta
> syskon bli kungar och drottningar till höger och vänster vilket
> bland annat sabbade till det för Spanien, men ändå.
>
> Om Napoleon själv
> kunnat beställa en bok om sig själv skulle det kanske kunnat
> bli en bok i stil med denna. Men, varför inte? Varför skall
> inte en bok om en person som Napoleon få vara vinklad till huvudpersonens
> favör? Om bokens fakta stämmer var detta i alla fall en fascinerande
> person minst sagt. En person som uppfyllde kraven vad vissa skulle kalla
> definitionen av storhetsvansinne. Visserligen en streber utan like men
> en person som knappast kunnat förstå innebörden av orden
> "omöjligt" eller "farligt".
>
> Kortfattat kan
> bokens handling sammanfattas med att Napoleon föds i en anrik adelsfamilj
> på den fattiga lilla ön Korsika mellan Italien och Frankrike.
> Fadern var en jurist som vurmade för Frankrike. Napoleon Bonaparte
> som egentligen hette Nabullione(Italienskt namn) visade tidigt tecken
> på att han skulle bli en duktig general under de vilda snöbollskrigen
> på skolgården. Som nioåring sändes Napoleon till
> en fransk officersutbildning. Vid femton år sändes han och
> fyra andra pojkar till frankrikes finaste militärutbildning i Paris
> där Napoleon skulle bli artilleriofficer på grund av hans
> matematiska begåvning. Sedan passade Napoleon bra som hög
> militär ledare i ett omstrukturerat Frankrike där den gamla
> inhemska adeln avrättats eller landsförvisats. Napoleon förde
> med sig en okonventionell korsikansk krigslogik där han blandade
> revolutionär nyskaparanda med gammal hedersbaserad familjefejdstradition.
>
>
> Napoleon erövrar halva Europa, utnämner sig till Kejsare,
> förlorar allt och landsförvisas till en ö mellan Afrika
> och USA där han tynar bort i en liten trädgård.
>
>

>
> Boken skapar bilden
> av en tid där krigen var hederliga och heroiska möten mellan
> soldater i närkamp, ledda av orädda och bildade befäl
> som gärna red främst eller i alla fall stod på en kulle
> bredvid slagfältet med kulor vinande i luften. Innan drabbningarna
> firade alla befälen på något lämpligt eget eller
> nyligen erövrat slott. Som de gentlemen soldaterna var kunde de
> samtala med fienden innan eller efter ett slag. Boken undviker klädsamt
> alltför snaskiga detaljer om lemlästade kroppar, ruttnade
> lik eller panikångest. Eller så var det så under denna
> tid. Detta var innan "post traumatic war syndrome" existerade
> bland krigsveteraner. Detta var tiden då männen gladeligen
> drog på sig blodröda byxor, greppade ett bayonettförsett
> gevär och tågade ut mot en 40%-ig heroisk död för
> fosterlandet. Ja kanske är det en viss skillnad mot idag ändå.
> Det är svårt att tänka sig Bush eller Blair i fronten
> för sina soldater med kulor som swishar förbi öronen,
> hyllade av alla som de hjältar de nyss visat sig vara. Nej idag
> sitter de ytterst ansvariga för krigen tryggt hemma vid ett skrivbord
> och dirigerar sina trupper som kanske inte ens förstår varför
> de utför ett visst slag.
>
> Sammanfattningsvis
> kan jag säga att denna bok är mycket intressant och lättläst
> för en historiskt relativt okunnig person som jag, med många
> reproduktioner av konstverk som berör Napoleons värld. För
> den som redan är insatt i Napoleons liv och verk tror jag boken
> kan tillföra intressanta detaljer om kärleksbrev och liknande,
> men boken ger inga djupare analyser av människan Napoleon. Jag
> förstår själv ingenting av det förakt som verkar
> finnas i den akademiska världen för Herman Lindquist, nej
> låt dig inte luras av snobberi utan greppa denna spännande
> skildring av ett odödligt livsöde.
>
> Albin Axén
Historiskt arkiv · Ursprungligen publicerad 2008-10-06. Visa sidan hos Internet Archive · Ursprunglig adress