← Tillbaka
Konst17 januari 2005

Beuys

Av Slynglararkivet

Återpublicerad från Slynglars historiska arkiv.

Själva idén
Joseph Beuys föddes i Kleve, Tyskland. Hans första egna utställning hölls 1953 i Kranenburg. 1961 blev han utsedd till professor i skulptur vid Düsseldorfs konstakademi och undervisade där tills avskedandet 1972. Vid denna tid turnerade han flitigt med utställningar i både Europa och USA Han var involverad i Fluxus-rörelsen men framstod redan tidigt som en mycket säregen konstnär som konsekvent höll sig till vissa tidigt givna grundteman och material. Att sammanfatta hans omfattande och intensiva verksamhet i korta ordalag är i det närmaste hopplöst, han gör intryck av att ha varit lika mycket shaman eller vetenskapsman som konstnär. Han inställning till konsten var konceptuell, dvs att han såg själva idéerna som genomsyrade verken som det viktiga och inte objekten i sig.
På sätt och vis kan man säga att han tog avstamp i dadaismens idé om att vad som helst kan ges epitetet "konst" men i linje med sin konceptuella inställning fokuserade han i stället på konstnären och menade att alla kan vara och är konstnärer. Så såg han också på sitt eget liv som en enda lång kreativ akt, en konstutövning. Vad gäller valet av material han använde för att visualisera sina idéer gjorde han sig känd för en speciell förkärlek för fett och filt. Han härledde själv detta till en upplevelse under andra världskriget då han som tysk stridspilot 1943 kraschlandade i Krim, varefter han sa sig ha räddats av nomadiska tartarer som som smörjde in honom med fett och svepte honom i filtar för att han skulle bevara värmen. Man kan förstås ifrågasätta denna historias sanningshalt men det torde i så fall vara att missa poängen - själva idén.
Kristian Fredén
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.

Historiskt arkiv · Ursprungligen publicerad 2005-01-17. Visa sidan hos Internet Archive · Ursprunglig adress