Litteratur20 september 2004
Envy Jersey
Av Slynglararkivet

Återpublicerad från Slynglars historiska arkiv.
Pol mag Stefan Larsson har tittat på två filmer i Lund...
Med tanke på konkurrensen...
"Jersey Girl"
Ollie Trinkie (Ben Affleck) lever ett glassigt liv i New York, med snygg fru
(Jennifer Lopez), framgångsrikt arbete och kändisskap. Hans fru dör dock i
barnsäng och efter ett katastrofalt utlåtande till pressen blir han desutom
kickad från jobbet. I ett svep tvingas han byta ut allt han älskat -- sin
fru, sitt jobb och coola New York -- mot en tillvaro i det bonniga New
Jersey. Han sörjer över sitt öde som gatuarbetare och hankar sig fram för
att försörja sin nyfödda dotter. Efter många år som arbetssökande och
porrtittande barnförsörjare råkar han dock under pinsamma omständigheter
stöta ihop med Maya (Liv Tyler), vilken kastar honom in i en rad känslosamma
upplevelser.
Med andra ord skildras ett relativt vanligt amerikanskt liv där de mänskliga
relationerna hamnar i centrum. Detta innebär att skådespeleriet blir helt
avgörande för filmens kvalitet. Lyckligtvis finns en något spänd Jennifer
Lopez på filmduken i bara tio minuter. Därefter är främst Ben Affleck och
Liv Tyler (Sagan om Ringen) i centrum. Ben Affleck lyckas bygga upp en
mycket trovärdig och levande relation till sin dotter genom hela filmen. Liv
Tyler visar att hon kan vara en strålande komedienn, med ett härligt flyt
och omväxlande minspel. Dock har skådespeleriet vissa svaga sekvenser och
den når inte upp till samma klass som i exempelvis "Mona Lisas Leende" och
"Prinsen & Jag". Skildringen av en relativt vardaglig tillvaro gör dessutom
filmen aningen tam. Men i stort tycker jag att det är en fin och levande
skildring av mänskliga relationer; av egocentricitet, sexlust och kärlek.
Med tanke på den konkurrens som råder på filmmarknaden får filmen max 3
poäng.
Whacko räcker inte
"Envy"
Tim (Ben Stiller) och Nick (Jack Black) är grannar och bästa vänner.
Plötsligt får Nick idén att tillverka ett medel som får hundskit att
försvinna. Denna till synes skrattretande affärsidé visar sig bli enormt
framgångsrik. Som ett resultat blir Nick stormrik, medan Tim måste fortsätta
sitt 9 till 5 kneg för att försörja sin gnälliga familj. Avundsjukan i Tim
växer...
Själva manuset skulle nog kunna vara en solid grund i en underhållande
komedifilm. Exempelvis görs några lysande insatser av ett par
birollsinnehavare. Framförallt skapar scenerna mellan den lite whacko
lodisen och Tim en del skratt, och... och... ja, finns det så mycket mer
smickrande att säga om insatserna framför kameran? Vad gäller spelet mellan
Ben Stiller och Jack Black så känns den för krystad. Dom kommer helt enkelt
inte loss! Betjänterna var stereotypt tråkiga. Kameraarbetet, med en bild
som gled runt, runt, runt i början av filmen var nästan smärtsamt jobbigt
för ögonen att iaktta. Ja, det enda som lös igenom var några sporadiska
birollsinsatser. Så jag försökte dra ut på njutningen vid åsynen av den
härliga kvinna som spelade Tims fru.
Det finns roligare saker än att såga filmer, men ändå måste jag skriva: Se
den inte.
Stefan Larsson
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
Med tanke på konkurrensen...
"Jersey Girl"
Ollie Trinkie (Ben Affleck) lever ett glassigt liv i New York, med snygg fru
(Jennifer Lopez), framgångsrikt arbete och kändisskap. Hans fru dör dock i
barnsäng och efter ett katastrofalt utlåtande till pressen blir han desutom
kickad från jobbet. I ett svep tvingas han byta ut allt han älskat -- sin
fru, sitt jobb och coola New York -- mot en tillvaro i det bonniga New
Jersey. Han sörjer över sitt öde som gatuarbetare och hankar sig fram för
att försörja sin nyfödda dotter. Efter många år som arbetssökande och
porrtittande barnförsörjare råkar han dock under pinsamma omständigheter
stöta ihop med Maya (Liv Tyler), vilken kastar honom in i en rad känslosamma
upplevelser.
Med andra ord skildras ett relativt vanligt amerikanskt liv där de mänskliga
relationerna hamnar i centrum. Detta innebär att skådespeleriet blir helt
avgörande för filmens kvalitet. Lyckligtvis finns en något spänd Jennifer
Lopez på filmduken i bara tio minuter. Därefter är främst Ben Affleck och
Liv Tyler (Sagan om Ringen) i centrum. Ben Affleck lyckas bygga upp en
mycket trovärdig och levande relation till sin dotter genom hela filmen. Liv
Tyler visar att hon kan vara en strålande komedienn, med ett härligt flyt
och omväxlande minspel. Dock har skådespeleriet vissa svaga sekvenser och
den når inte upp till samma klass som i exempelvis "Mona Lisas Leende" och
"Prinsen & Jag". Skildringen av en relativt vardaglig tillvaro gör dessutom
filmen aningen tam. Men i stort tycker jag att det är en fin och levande
skildring av mänskliga relationer; av egocentricitet, sexlust och kärlek.
Med tanke på den konkurrens som råder på filmmarknaden får filmen max 3
poäng.
Whacko räcker inte
"Envy"
Tim (Ben Stiller) och Nick (Jack Black) är grannar och bästa vänner.
Plötsligt får Nick idén att tillverka ett medel som får hundskit att
försvinna. Denna till synes skrattretande affärsidé visar sig bli enormt
framgångsrik. Som ett resultat blir Nick stormrik, medan Tim måste fortsätta
sitt 9 till 5 kneg för att försörja sin gnälliga familj. Avundsjukan i Tim
växer...
Själva manuset skulle nog kunna vara en solid grund i en underhållande
komedifilm. Exempelvis görs några lysande insatser av ett par
birollsinnehavare. Framförallt skapar scenerna mellan den lite whacko
lodisen och Tim en del skratt, och... och... ja, finns det så mycket mer
smickrande att säga om insatserna framför kameran? Vad gäller spelet mellan
Ben Stiller och Jack Black så känns den för krystad. Dom kommer helt enkelt
inte loss! Betjänterna var stereotypt tråkiga. Kameraarbetet, med en bild
som gled runt, runt, runt i början av filmen var nästan smärtsamt jobbigt
för ögonen att iaktta. Ja, det enda som lös igenom var några sporadiska
birollsinsatser. Så jag försökte dra ut på njutningen vid åsynen av den
härliga kvinna som spelade Tims fru.
Det finns roligare saker än att såga filmer, men ändå måste jag skriva: Se
den inte.
Stefan Larsson

.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
Historiskt arkiv · Ursprungligen publicerad 2004-09-20. Visa sidan hos Internet Archive · Ursprunglig adress